"Det finns inget varmare, än riktigt kalla händer."

Ella höll Öppen Scen ikväll. We were so there!

Jag vet inte när jag senast sjöng på scen?
I somras, på den bästa personalfesten någonsin, spelade och sjöng Filip och jag Jason Mrazs I'm yours (eftersom Radio Nova hann spela låten tre gånger under ett arbetspass, och detta under hela sommaren). Det var senast jag avsiktligt sjöng inför en folksamling.

Ikväll klev jag upp på en pall intill Julia och sjöng Rakkauden haudalla.
Julia hade velat att vi skulle sjunga sista stycket i stämmor. Vi försökte tidigare under kvällen, men det gick inte alls.
Och det är så konstigt, för Fong och jag brukar alltid sjunga i stämmor när vi sjunger tillsammans (and I can tell you; vi sjunger ofta tillsammans), och då går det alltid så bra! Vi sätter allt som oftast alla toner, båda två. Men ikväll gick det inte.

Liv tyckte i alla fall att våra röster gjorde sig otroligt bra tillsammans. Det uppskattas! Tack Liv!

När applåderna ebbat ut och Julia återgått till att vara publik, läste jag texten jag publicerade här igår; Flickan som sköt sig själv i foten.
Det gick bra. Jag var torr i munnen, men rösten var precis som jag ville ha den. Och texten i sig själv, fungerade bättre som uppläsningstext än vad jag trott att den skulle göra.
Jag fick fin respons på den, dessutom. Riktigt fina kommentarer! Jag gillar! Mycket! Tack tack tack alla underbara människor!

Dessutom fick jag tre dikter i mitt block. Dikter som rörde och berörde. Det var som om jag blev både kall och varm, samtidigt, i magen, när jag läste dem.

En sjukt bra dag alltså! Fy fan vilken lycklig människa jag är!