Fälttestet.

Dagens frukost: En skiva mörkt bröd med pesto, en deciliter onaka, två körsbärstomater och två deciliter apelsinjuice.
Om man inte hinner springa ner till Markan för att äta frulle, får man helt enkelt slänga ihop det som finns hemma. Skulle ju inte vara roligt att kolapsa i skolan heller (låter kanske svagt, men jag är helt enkelt en människa som inte fungerar om jag skippar frukosten).

Jag skrev tidigare att jag hade legat och läst om löpning en natt. Jag hittade boken på Icas bokrea. Boken heter Kom igång med löpning och förlaget bonnier impact.
Det är en väldigt bra bok. Jag rekomenderar den!

Jag sprang en hel del när jag gick i högstadiet. Mest aktiv var jag i åttonde klass. Sedan slutade jag tvärt. För att jag bröt ihop psykiskt. Jag slutade träna helt och hållet.
Sedan jag kom hit har jag simmat två till tre gånger i veckan.
Nu på våren har jag fått för mig att gymma istället.

Sedan hittade jag den här boken och nu är jag även lite sugen på att börja löpträna igen. Det är ju sjukt kul, verkligen! Om jag säger annat, så ljuger jag.

Eftersom det är tisdag idag, gick jag till gymmet. Tänkte att jag skulle kolla min VO2max.
Genom det så kallade fälttestet mäter man sin maximala syreupptagningsförmåga. Det är det som är VO2max.
Testet går ut på att man går, joggar eller springer en sträcka på 2400 meter. Man ska avverka sträckan på så kort tid som möjligt, men utan att ta ut sig helt och hållet.
När man är färdig, noterar man tiden det tog, och efter det är det dags för lite matematik.

När jag var klar med sträckan körde jag mitt vanliga gympass. Det var lite trångt i gymmet ikväll.
Efter en trevlig middag kom jag hem och satte mig genast ner för att räkna.
Resultatet var... ja. Skrattretande?
Jo, skrattretande är nog ett bra ord. Jag tänker inte avslöja mitt resultat, men vi kan säga så här; ta i beaktande att jag har varit rökare i fem år.

I boken, under tabellen, står det så här; tappa inte modet om din maximala syreupptagningsförmåga ligger under genomsnittet: löpningen kommer att förbättra den.

Ja, jag antar att det är dags att dra på sig löpskorna (och sluta röka) och börja med en gång. Härligt! Snacka om endorfintönt!