måndag, mars 30, 2009

Det enda som skulle göra mig riktigt glad.

Solen har i alla fall funnit sin rätta plats på den klarblå himlen. Jag har försökt lugna ner mig och min aggression med en kopp kokoste. Det hjälpte lite. Men jag är ledsen över att jag glömt mitt lakritssnus hemma.

Det här är en sådan dag då jag känner, att det enda som skulle göra mig riktigt, riktigt glad, är mys i soffan eller på soliga balkongen med min bästis Alfonso och en massa, massa espresso (alternativt caffe latte), Valrhonachoklad och cigaretter.

Jag saknar mina arbetskamrater på restaurangen; Morran, Filifjonkan och Kocken.
Jag saknar min f.d. kombo Men Hanna!

Jag önskar att det kunde komma riktigt många, spännande brev på posten. Förutsättningen är att jag först skickar riktigt många, spännande brev. Det har jag ju inte gjort. För jag har inte haft tid.

Men jag har hittat ett substitut för Matti i snickeriet i alla fall, så dagen är ju inte helt ti hukka. En lite lugnare variant dock, men han duger. Jag har ju någonting att göra medan jag väntar på mejl från förlaget med stort F.

2 kommentarer:

Jenny sa...

Före påsken får du nog ett brev ifrån mej...men särskilt spännande tror jag inte att det blir ;)

MEN HANNA sa...

Ja saknar teg jag å, min Chåsso! :)