Ibland är det tacksamt när Julia inte är hemma. Som idag till exempel. För idag har jag riktigt lust att lyssna på skitmusik. Ja, alltså, även om jag kallar den "skitmusik", tycker jag ju att den är bra. Jag tror att ordet "skitmusik" härstammar från de tider när jag endast lyssnade på System Of A Down. Det sitter fortfarande i bara.
Jag kan lyssna hur mycket som helst på Teriyaki Boyz, Lady Gaga, Petey Pablo och electro-tech såsom Boys Noize utan att Julia håller för öronen och skriker för full hals, varefter hon kastar sig över datorn för att byta låt.
Utöver skitmusiken, dagdrömmer jag och mår som fisken i vattnet. Jag har inte så mycket träningsvärk som jag trodde jag skulle ha. Litegrann bara, i mage, svank och skuldror. Jag saknar Julia lite. Jag undrar när hon kommer hem.
Jag skulle vilja bli kär.
Så där ordentligt kär så det gör ont i bröstet. Så kär så jag lider.
Det är väldigt länge sedan det kändes så. Väldigt, väldigt länge sedan.
Nu ska jag dricka kaffe. Tja!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar