Inför...

Inför kommande uppläsning (JA, GLÖM NU FÖR I HELVETE INTE ATT KOMMA OCH LYSSNA PÅ OSS VID ÖSTERSJÖNS FÖRFATTARCENTRUM PÅ ONSDAG KVÄLL KLOCKAN SJU!) är det mycket som händer. Texter ska klockas och väljas ut och program ska sättas och Encyklopedin ska renskrivas och affisherna (ja, förvisso är de ju redan uppklistrade lite överallt här på ön) och ja, jag vet inte allt.

Det är på grund av den kommande uppläsningen som jag inte har haft tid att underrätta er om mina bravader idag. Nu är jag trött och planerar krypa till kojs för att samla krafter inför morgondagen. Ni kan ju hålla tummarna för en uppdatering vid något skede imorgon.

Så mycket kan jag ju i alla fall berätta, att jag fick brev från Staterna idag. Ja! Efter den officiellt (inofficiellt slutade den ju bara för en stund sedan) avslutade skoldagen fann jag i mitt postfack ett brev från New York.
Jag läste det på vägen hem från Bungehallen.
Hela vägen läste jag brevet och det har nog aldrig tagit så lång tid att gå hem från Bungehallen förut. Det var minsann ett långt brev. Dessutom hade jag inga vantar på mig. Jag tror jag förfrös tummarna.
Men det var det tamigfan värt, för jag log hela vägen hem och jag ler varje gång jag tänker på brevet.

Nu snöar det igen, och jag tror faktiskt att sängen nyss ropade mitt namn. Adios!