Med ens blev livet lite lättare.

Imorse vaknade jag otroligt tidigt. Vanligtvis brukar jag sova fram till ett- tvåtiden när jag är ledig. Men inte idag.
Igår kväll hade jag legat och läst ”Onåd” av J. M. Coetzee. Jag lusläste tre kapitel men när jag vaknade imorse kunde jag inte minnas någonting av vad jag läst. Jag tror det berodde på det äckliga som fanns i mitt huvud igår kväll. Ja. Det där äckliga. Det fanns äckliga, slemmiga, kletiga tankar där och i någon mån önskade jag mig tillbaka till Ingenstans och att jag aldrig skulle ha landat på Visby flygplats.

Hur som helst. Jag klev upp ur sängen i den tidiga morgonen och gick fram till fönstret, vinklade persiennerna och fann himlen klarblå och inte ett endaste litet moln så långt mitt öga kunde nå.
Med ens blev livet lite lättare.
Åt Onaka med björnbär, blåbär och hallon. Skinksmörgås och glas juice. Klementin. Sedan te och cigarett på trappen och efter duschen inträffade krukväxt-incidenten.
Tyvärr kan jag inte berätta något om krukväxt-incidenten, p.g.a. brevet jag skrev idag. Men ja, det var ett äventyr det med.

När håret torkat gick jag ut. Jag gick till havet. Till den där bryggan. Jag stod där och såg på havet och vattnet var mycket högre än vad det var när jag var där sist. När jag hade tittat på havet en stund, promenerade jag vidare. Insåg snabbt att jag hade lagt på mig för mycket kläder. Det blev varmt. Så jag gick hem.

Satte mig ner och skrev ett brev. Tog lunch- disk- te- cigarett- och föra-ut-soporna-paus och sedan fortsatte jag med brevskrivandet. När brevet var färdigt gick jag ut igen. Jag lade brevet i den gula lådan.
Handlade cashewnötter och mjölk vid Ica. Röd mjölk. Från Gotländska gårdar.

Allt jag lärt mig om apelsiner.
Ja, jag handlade apelsiner också. Det tog lång tid. Jag kan en hel del om en massa konstiga saker. Jag granskade noggrant skalen, vägde varje apelsin i min hand, mätte apelsinernas navlar med varandra. Insåg att det nog inte är apelsintider ännu, men köpte två i alla fall.

Väl i kassakön var mittiallt müsli-problemet löst. Lösningen på problemet kom som en blixt från en klarblå himmel!
Nu kommer jag till en punkt när jag blir tvungen att erkänna att jag har haft ett litet müsli-problem sedan hit jag kom. Jag gillar inte mjuk müsli. Jag gillar knaprig müsli. Müsli med tuggmotstånd! När jag förut handlade till mitt hushåll i Gamla Vasa, brukade jag köpa Rainbows eller Pirkkas knapriga müsli. Det var också den müslin som alltid fanns (finns? Anledningen till parentes med frågetecken här är för att jag är osäker på om det är någon annan än jag som brukar äta müsli.) hemma hos mamma, back in Nowhere.
Men någon knaprig müsli har jag hittills inte funnit i detta land.

Damen före mig plockade upp sina varor. Mittallt stod lösningen på problemet bara där, rätt framför ögonen på mig! Ica Crunchy Müsli! Jag tror jag hamnade att gapa där i kassakön. Jag tappade hakan. Så nu är det bevisat att man kan tappa hakan för ett paket müsli.

På vägen hem log jag av tanken på att Lilla Livet kan vara hemskt spännande det med.