Hur som helst. 09:55 började elever strömma in i kafeterian. Jag drack te och rökte Marlboro Mentol och skakade i händerna. Min nervositet smittade till och med Johan. Kafeterian fylldes snabbt och snart var där inga lediga stolar.
10:20 klev hela klassen upp på scenen och inledde med en gemensam läsning. Johanna W presenterade oss och hälsade alla välkomna med orden;
”Vi är idioter, uppväxta på drömmar och skriverier…”
När Johanna sedan, ensam, hade läst sin text ”Spriten”, intog jag min plats på pallen, på scenen. Jag presenterade mig och min text (Självbiografi, eller bara ren idioti?), tog ett djupt andetag och lät sedan den sjungande finlandssvenskan sväva ut över lokalen.
Jag förvånade mig själv. När jag läst den första av tre sidor blev jag lugn i hela kroppen. Mina händer slutade skaka och jag såg ut över publiken. För ett kort ögonblick lyckades jag till och med njuta!
Uppläsningen var perfekt! Texterna var bra, alla läste bra, ljudet var bra, publiken var bra! Och vilken respons jag fick sen! Tack alla söta för komplimangerna!
Vi fick ledigt efter uppläsningen. Så efter lunchen gick jag och Julia i soliga novemberdagen till Ica och handlade Coca Cola och en chokladkalender.
När vi kom tillbaka till skolan bänkade jag på min stol i mitt hörn på andra våningen, var jag avnjöt vacker musik.
När Johan slutat för dagen umgicks jag med honom en stund.
På kvällen satt jag fortfarande i mitt hörn och försökte skriva lite poesi. Det gick inte så bra. Johan kom för att skriva ut bilder. Och så beställde vi mina flygbiljetter, utan några felmeddelanden eller diverse problem (enda problemet var väl det att alla flyg den 19:de var fullbokade, så jag blir tvungen att åka en dag tidigare än jag tänkt). Vi hade tänkt ta en promenad sen. Men när vi kom ut blåste det så kallt så vi gick in tillbaka.
Istället satt vi i kafeterian fram till midnatt och pratade. Drack te och åt mandariner. En perfekt avslutning på en underbart perfekt dag, helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar