söndag, november 09, 2008

Ett uppenbart SATC-beroende.

På fredagen var det ju egentligen meningen att vi skulle ha textsamtal. Båda grupperna skulle ha Ludde. Vår grupp skulle börja först efter lunch. Men Ludde var sjuk, så vi fick ha textsamtal på egen hand. Vi kom överens om att börja efter klucko tei:n.
Vid varje textsamtal är det samma visa; den där vibrerande varma känslan i magen när jag får höra en massa fina saker om min text. Och varje gång blir jag lika generad och vet inte riktigt vad jag ska säga.

Efter lunchen såg jag en lång kortfilm med klasskompisarna.
På kvällen såg Julia och jag Sex and the City.
Sedan gick jag och lade mig.

På lördagen storstädade vi. Jag skurade in oss i soffhörnet. Så vi var ju bara tvungna att se ett avsnitt Sex and the City så länge golvet torkade.
Vi klädde på oss och gick ut. Traskade längs Fårösunds gator och betraktade hus. Fina hus. Funderade på framtiden. Och när vi genade över högstadieskolans gård, träffade vi en stor, fet padda.
Handlade salladsmaterial vid Ica och när vi kom hem kokade vi mandelpotatis och stekte fiskpinnar. Jag åt så som vanligt så mycket så jag tänkte spy. Efter maten drack vi kaffe. Och inte nog med det. När kaffekopparna var urdruckna, bänkade vi oss i soffan framför klockrena filmen Smala Sussie, och till filmen serverades bland annat Parrots naturgodis, Cola, glass och rulltårta. Jag var lite rädd att jag skulle vara tvungen att lägga mig på golvet och rulla till sovrummet sen.

När eftertexterna rullade över rutan tittade jag och Julia på varandra, utropade nästan samtidigt: Sex and the City!

Vi såg några avsnitt. Och rätt som det var så insåg vi att vi hade sett alla säsonger. Från början till slut. Vad ska vi nu fördriva tiden med på kvällarna?

Inga kommentarer: